I väntan på väskan

Tog en tur med telefonen i väntan på den tyngre utrustningen. Otroligt lugn och skönt plats, de enda ljuden jag hörde var snöknarr och skidor som åkte förbi.

Panik i plåtburk

Det var en ny upplevelse att resa på dagtid. Oftast lyckas jag boka in mig på flyg som går mellan 06-07 på morgonen. I dag lättade vi inte förrän 13:30. Vi skulle egentligen lyfta 12:55 men efter att en man två rader framför mig upptäckt något som droppade från vingen och vad han tyckte var gnistor så vände planet på startbanan och åkte in för en extra koll. Det visade sig vara "antiisvätska" som låg kvar sedan förra flygningen. Ingen fara med andra ord, men man fick en plats på första parkett i spelet om hur rädsla sprider sig i folkgrupp instängd i plåtburk. Skönt att veta att man själv lyckades hålla lugnet när folk runt omkring börjar få panik och hoppar upp och ner i sätet trots att personalen sagt att har läget under kontroll.

Väl i luften observerar jag att mer än hälften av passagerarna har asiatiskt påbrå. En bit in i flygturen kommer jag också på att det måste vara för att det är många asienflygningar som går från Helsingfors. Strax därefter börjar kvinnan jämte mig prata. Ja hon var thailändska. Även om jag aldrig skulle erkänna det blev jag självklart svenskt reserverad när hon först babblade på om allt och inget. Snart kom telefonen upp och bilder på barn och semestrar visades. Semester i Thailand var det ja, tre veckor med sonen,  ja han som sover här jämte, jaså du är född 90, han är 92:a. Det som först var obekvämt på det där svenska sättet blev snart ett väldigt trevligt samtal som höll hela resan och jag vet nu nästan allt om henne och hennes familj.

I Helsingfors skildes vi åt och jag gick till gate 24 och hon till gate 30. Efter att ha trängt mig in i det fullbokade planet tillsammans med skidåkare från världens alla hörn så fick jag äntligen den obligatoriska flygtuppluren. När jag vaknade började vi gå ner mot Kuusamo där vi 20 min senare landade och vandrade genom snön från planet till ankomsthallen. Ni vet där man väntar lite för länge på att sin väska ska komma åkande på ett band. Men eftersom jag har en väskförbannelse hängande över mig så kom ingen väska. Det är kvar i Helsingfors och kommer med samma flyg i morgon i stället. Väskan med vinterkläderna, hälften av kamerautrustningen, och toalettprylarna. Man måste ju bara älska läget!

Fotomässan

I fredags åkte jag och bästaste Jörgen upp till Stockholm för vårt årliga besök på fotomässan. Två gånger gör det till en tradition har jag hört. Med lätt packning och trötta med öppna sinnen vandrar vi in för att insupa atmosfären. Vi tittade, funderade. Sen lyssnade vi på Pieter ten Hoopen, Lars Dareberg, Elisabeth Ohlson Wallin, Anders Hansson och Anna Clarén när de debatterade om gränser för fotograferande. Mäkta intressant var det och många funderare hänger fortfarande kvar. Sen lyssnade vi på Lars Dareberg igen när han pratade om sitt bloggande, också väldigt inspirerande. Tänkte göra ett inlägg samma kväll, men kom på att vi rest utan både dator och kortläsare så det sket sig. I stället blev det mat och dryck och sömn tills man vaknade. Morgonen efter (läs eftermiddagen) blev det besök på Fotografiska. Första gången jag var där och jag måste ju säga att bättre utställningslokaler för foto får man leta efter. Mums!

Sverige-Portugal

Hade börjat förbereda ett annat blogginlägg med gamla bilder, men nu får det bli färsk vara istället.

Firanden och annat viktigt

Det är den tiden på året när det firas en del. Man åker upp en division, man klara sig undan nedflyttning, någon gör sin sista match, det är VM-kval och Champions League. Mycket helt enkelt. I morgon blir det ännu ett firande då det spelas SM-final i herrarnas U21. Har än så länge klarat mig undan skumpan, även om jag höll på att fastna i duschen med halva Örebrolaget uppe i Ljungskile. En snabb manöver över en massagebänk räddade mig där. Får se hur det gå i morgon.