Sista matchen

Då var det slut. Efter en snart 4 veckor lång vistelse i Tyskland har jag nu kommit fram till den sista kvällen. I morgon flyger jag med samma flyg som tjejerna till Göteborg där del 2 i sagan tar vid. De blir en perfekt övergång från VM till Gothia i och med att damerna ska hyllas på invigningen. I finalmatchen ikväll blev det mycket lugnare än vad jag hade föreställt mig. Visst var det fotografer åt vilket håll man än såg men de flöt ändå på på ett väldigt fint sätt. Jag la fokusen på att få hem så mycket bilder jag kunde under själva matchen så det bara var att skicka jubel och prisutdelningsbilder när allt var slut.

Slut. Ett väldigt litet ord för att avsluta något så fantastiskt som denna resa varit. Bochum, Köln, Berlin, Köln, Augsburg, Wolfsburg, Augsburg, Frankfurt, Sinsheim, Frankfurt och så slutligen Göteborg. En del farande hit och dit har det varit ändå. Tur att Tyskland är så bra på det här med vägar och tåg. Men de får banne mig bättra sig när det gäller kortbetalning. I går åt vi lunch på ett Burger King som hade kortterminaler men inte personal som kunde hantera dem. Det var bara att plocka fram kontanterna igen.

Nu väntar en vecka med Gothia Cup innan jag går på semester för att spela teater. Torpa Slottsteater. Om även du har semester i veckorna framöver så tveka inte att besöka denna magiska plats där vi kommer spela "En midsommarnattsdröm" 29 Juli till 14 Augusti. Slutligen blir det lite bilder från finalen mellan Japan och USA. Lev väl! Tjenaaa!

VM-brons!!!

Underbart underbart underbart! Grattis tjejer, detta är ni värda!

Pia Sundhage

Började dagen med en presskonferens med Pia Sundhage. Mer underhållande än genomsnittet. Sitter nu på arenan nere i Sinsheim och inväntar matchstart. Utanför skiner solen obarmhärtigt och det ligger en doft av nyslaget gräs i luften. I bland har man det bra.

Hit och dit

Dagen innan den sista matchen i VM för de svenska tjejerna. Luktar det brons? Matchen spelas i Sinsheim som ligger 12 mil söder om Frankfurt. De flesta journalister bor dock kvar där och tar bilen eller tåget ner över dagen. Vi åkte tåg. Vi hade 45 min till godo innan träningen började med det tåget vi åkte med. Det var innan första tåget blev 20 min försenat. Efter några fler byten kom vi till slut till arenan där jag hann fota hela 15 minuter av träningen. Det var ändå ganska skönt. Man hinner faktiskt få med det viktigaste på den tiden.

Men det var inte bara Sverige som tränade. Frankrike tränade på en annan plan en bit från matcharenan. Först tänkte jag skippa den då det var struligt att ta sig dit. Men så hörde jag att SVT skulle åka och fick då hänga med i deras bil. När vi väl kommer till träningen är vi de enda svenskarna som är där. Och vad passar bättre då än att en av storspelarna i Frankrike (Marie Laure Delie) går av planen och får is på vänster lår. Vi undrar vad det är för fel och presschefen svarar: Hon har en gammal skada som kommit tillbaka igen och hon kommer troligtvis inte spela i morgon. Jag hade bilder men ingen visste om att det hade hänt. Vad gör jag, jo jag ringer och smsar till Sydsvenskan, GP, DN, HD, Expressen och Aftonbladet om nyheten. Hoppas någon nappade och har bilderna i morgondagens tidning...

Vi blickar framåt

Det var i mitt tycke en bra beskrivning på dagens presskonferens. Visst var det lite trötta och nedslagna miner, men det är ju inte slut än. Det finns en bronspeng att slåss om också! Det kommer nog också bli en tuff match, men tjejerna är taggade så ingenting är omöjligt.

Ska även ta och försöka plåta finalen på söndag. Det är 96 fotografer som har sökt biljett än så länge så det kommer bli trångt. HÄRLIGT! Men har man varit på hela turneringen så vore det lite trist att inte gå på finalen. Synd att Sverige inte är med där, men nu taggar vi bronsmatch!

"Massor av fula ord"

Det var ju typiskt, när vi var så nära så man nästan kunde packa upp sin väska på finalarenan. Efter Jossans 0-1 mål kändes det ändå rätt bra. Den bra känslan försvann dock efter Japans 1-1-mål.

Matchen började dock inte så bra för mig eller någon av de fotografer som satt på min sida. När matchen startade hade nätverkskillarna fortfarande inte fått igång nätet hos oss. Paniken var stor, speciellt då jag skulle skickat bilder innan matchen började. Det blev inte så mycket med det skulle man kunna säga. Vi tjatade på mannen som kom och frågade lite då och då om det fungerade nu. Varje gång han kom var det samma visa. Funkar det nu? Nej. Men det ska göra det, det måste vara något fel på din dator. Min och alla andras tänkte jag då. Men som en skänk från ovan började det fungera ungefär 3 minuter innan Sverige gjorde 0-1. Synd bara att det inte höll i dig. Men nu hoppas vi på brons i stället!

Nu tar vi dem!