Sportfotografens tre budord

När det kommer till fotografering räcker det inte bara med en spark i röven ibland. Man måste också följa sportfotografens tre budord:

1. Du skola sitta på rätt ställe.
2. Du skola icke vara oberedd.
3. Du skola sitta på rätt ställe.

Bild á la Carl från fel ställe:

Bild á la Jörgen på rätt ställe

Jag skulle också skriva lite om besöket på Ljud & Bildskolan, men det får vänta till senare. Det blir ju en årlig fotbollsmatch mellan elever och lärare som ska besökas med kameran i högsta hugg...

En spark i rôva!

Efter en dryg vecka med intensivt arbete 10h om da'n kan det hända att man somnar till lite när det verkar lugnt på planen. Man står och tänker på vad man ska äta till kvällsmat, om hur det kommer gå på den där grejen man ska fota nästa vecka man är lite nervös över, varför arenan är byggd så halva planen är i solen och halva i skuggan... På livets stora väsentligheter helt enkelt. Men så kommer man på sig själv och tingar sig själv att fokusera. Hitta den där hungern efter den perfekta bilden som man sedan stolt kan skicka in till bildredaktören. Att helt enkelt stänga av autopiloten och gå in i manuellt läge igen för att visa att man banne mig inte bara är här för att hänga.

Jag försöker verkligen intala mig själv att varje match är den första och precis lika viktig som alla andra jobb man gör. Att slumra till bara för att en match inte har lika högt nyhetsvärde som en annan eller helt enkelt bara är seg att fota är inte ok! Jag måste vara bättre än så. Men för att ta sig dit behöver man ibland ge sig själv en spark i rôva, och det behövde båda lagen i dagens Superettanmach mellan Qviding och Falkenberg också. Och kanske tack vare denna spark kunde Falkenberg göra 0-1 i 90e minuten och ta hem segern.

I morgon far jag mot Borås för drabbningen mellan Elfsborg - Norrköping. En lunch med Kaj blir det nog också och ett besök på mitt andra hem, LBS Borås Mer om det besöket senare under måndagen, nu är det läggdags!

Dubbelguld till Sävehof

Ja, rubriken talar för sig. Nu hägrar sängen.... Fler bilder finns här och här.

Pendeljobb

Gårdagen började alltså i Italien, för att utvecklas i Göteborg där den också tillslut somnade in igen. Att pendla mellan Italien och Göteborg skulle kanske funka helt enkelt...

På tal om pendel så använde jag mig idag av västtrafiks tjänster i form av spårvagn för första gången i jobbsammanhang. Det passade helt enkelt bäst att hoppa på vagnen mot Korsvägen för att dimpa in på presskonferensen inför SM-finalerna i handboll. Det började ganska stillsamt och ordnat för att sedan blomma ut i det kaos som det nästan alltid blir efter en sådan tillställning, när alla ska prata med alla och alla ska ta bilder på alla, samtidigt. Jag hade ingen brådska och kunde därför lugnt glida runt, ta en bild här och där och vänta till sist för att ta en bild på båda herrlagens tränare, tillsammans.

Ciao ciao!

Så var man tillbaka i goa Göteborg igen. 04:30 uppstigning, 06:20 flyg från Rom, 16:00 presskonferens i Göteborg. Sen blir det uppladdning inför lördagen och SM-finalerna i handboll.

Sista dagen i Italien var dock ganska lugn, väldigt lugn till och med. Två porträtt blev det och lite intervjubilder. Men hade gärna varit kvar längre, bästa resmålet, alla kategorier! (utom trafiken).

Italien

Första dagen avklarad. Frukost fick inleda dagen där föreståndaren blev mäkta förvånad när vi ville sitta ute och äta. Sånt gör man inte när det är vinter här, typ. Vi mådde mycket väl ändå trots att det skulle regna hela dagen. Som tur är klarade vi oss med strålade solsken, det är också helt ok.

Presskonferensen på hotellet blev nästa anhalt, efter lite velande kring var och med vem jag skulle börja fota rullade det på ganska bra och efter två träningar och en lunch är jag ändå rätt nöjd med dagen.

Kontraster

Så trodde man att våren var här.. Tänk så fel det kan bli när man vaknar och ser ut genom fönstret:

Som tur är lämnade jag detta snabbt bakom, eller snarare under mig. När snön återvände till Sverige begav jag mig till Italien för ett par dagar med friidrottslandslaget.

När jag än en gång bara hade 40 min mellan flygen i Amsterdam misstänkte jag att väskan min skulle komma någon dag senare än mig, precis som förra gången den väntetiden infann sig. Till min stora lättnad kommer min väska åkande när jag sitter i planet och den får stå och vänta till sist att bli lastad på flyget mot Rom. Så den kom med i alla fall :-) 

Efter ankomsten till Rom hyrde jag en bil och begav mig söderut. Jag kunde snabbt bekräfta allt jag någonsin hört om Italienare i trafiken. Till en början kan de sluta montera blinkers på bilarna här, de används om möjligt ännu mindre än i Sverige. Sen kan nyttan med linjer i vägen diskuteras. Körde en stund på en 12-filig motorväg som egentligen bara hade 6 körfält. och på de flesta enfiliga påfarter är det dubbla filer med bilar samt motorcyklar som susar förbi på den knappa metern som är mellan betongmuren och bilarna. Helt sinnes! Men färden var värd allt detta. Här kommer jag ha ett par riktigt bra dagar! Ciao!