Efter en dryg vecka med intensivt arbete 10h om da'n kan det hända att man somnar till lite när det verkar lugnt på planen. Man står och tänker på vad man ska äta till kvällsmat, om hur det kommer gå på den där grejen man ska fota nästa vecka man är lite nervös över, varför arenan är byggd så halva planen är i solen och halva i skuggan... På livets stora väsentligheter helt enkelt. Men så kommer man på sig själv och tingar sig själv att fokusera. Hitta den där hungern efter den perfekta bilden som man sedan stolt kan skicka in till bildredaktören. Att helt enkelt stänga av autopiloten och gå in i manuellt läge igen för att visa att man banne mig inte bara är här för att hänga.
Jag försöker verkligen intala mig själv att varje match är den första och precis lika viktig som alla andra jobb man gör. Att slumra till bara för att en match inte har lika högt nyhetsvärde som en annan eller helt enkelt bara är seg att fota är inte ok! Jag måste vara bättre än så. Men för att ta sig dit behöver man ibland ge sig själv en spark i rôva, och det behövde båda lagen i dagens Superettanmach mellan Qviding och Falkenberg också. Och kanske tack vare denna spark kunde Falkenberg göra 0-1 i 90e minuten och ta hem segern.
I morgon far jag mot Borås för drabbningen mellan Elfsborg - Norrköping. En lunch med Kaj blir det nog också och ett besök på mitt andra hem, LBS Borås Mer om det besöket senare under måndagen, nu är det läggdags!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar