Jag håller fast vid vad jag tyckte sist jag försökte mig på att plåta basket. Det är i mitt tycke den absolut svåraste sporten att fota! Det går snabbt, man sitter aldrig på rätt ställe, nästan, och skulle man göra det så är det en arm eller liknande i vägen när man kollar på bilden i kameran. En utmaning helt enkelt, kul, men samtidigt grymt frustrerande.
Det jag snackar om var EM-kvalet mellan Sverige och Azerbajdzjan som spelades i Boråshallen i går kväll. I vanlig ordning blir det tight med tid eftersom jag gjort en fotningen i Halmstad på eftermiddagen och anländer till en bilbelägrad Boråshall tio min innan matchstart. Jaha tänkte jag, dags för parkeringsböter igen. Ställde mig utmed hallen på stället som såg minst fel ut att parkera på, slängde fram en presslapp i framrutan och betalade parkeringsavgiften och bad en tyst bön om nåd från parkeringsvakterna. Sen var det dags för match, och det har jag ju redan sammanfattat ovan.
Blev det någon p-bot då? Nej. Eller JA tänkte ju jag när jag kom ut efter matchen och inte såg någon gul lapp i framrutan. Tack du förstående medmänniska som hade kvällsskiftet i området kring Boråshallen igår!
.
Men vad intressant: alla dina fina basketbilder visar spelare som grimaserar mer eller mindre underligt. Så ser inte bilderna ut från amerikansk basket -- där ser alla rätt samlade och fotogeniska ut.
SvaraRaderaSom basketspelare kan jag tala om att de bilder som vi (eller i alla fall jag) gillar mest, är de där man ser att det ÄR en kontaktsport med mycket muskler, stök och bröt.
På den nedersta bilden ser man tydligt att försvararen har gjort bort sig: han står på fel fot för långt ifrån och kommer inte att ha en chans att hänga med Jerebko, som strax tar sig förbi.
Intressant det där med minerna. Har inte tänkt på det faktiskt. Lite kul :-) Tack för tipsen också, ska tänka på detta nästa gång det blir basket!
RaderaÖverlag har svensk basketboll svenska spelare med förhållandevis låg andel snabba muskelfibrer (jag tycker mig se det); de måste därmed ta i mer för att få fjong i kroppen men har ganska bra uthållighet, för att vara basketspelare. Amerikanska proffs i Sverige är ofta av den typen med hög andel snabba fibrer och de får enkelt fart på kroppen men gillar inte att jogga en halvmil i skogen ;-) Sammanfattningsvis - svenskarna grimaserar men orkar länge medan de mörka har fjong i kroppen men behöver softa mellan varven ;-)
SvaraRaderaBra bilder och ser att du har Dandanells remote-kamera i bild :-)
Det är så alltså, coolt. Jag har ju fotat på tok för lite basket för att kunna se något sånt ;-)Jag är bara glad om de hoppar eller vänder sig åt mitt håll :-)
RaderaJo då, till nästa match ska jag se till att det är min kamera på bilden istället!