Paralympics, Dag 2

Ännu en lugn dag innan stormen. Räddades från jobbfri dag av Malin på Sportbladet. Dagen började dock med en bra sovmorgon innan jag tog mig upp och ÅT FRUKOST, 1 av 14 avklarade. Satte mig sedan och försökte bli klok på hur de första dagarna skulle se ut. Det är mycket som händer på samma tider så jag insåg ganska snabbt att jag inte kommer kunna vara på alla möjliga medaljchanser under spelens gång. Ska självklart hålla missade medaljer till ett minimun och se till att ta rätt beslut varje dag. Det är i alla fall vad jag intalar mig själv, får se hur det går med det.

Var nästan inne i själva byn där de tävlande bor idag också. Fick inte komma ända in utan fick snällt hålla mig i området mellan Olympiaparken och byn. Det är också där som alla presskonferenser kommer hållas under dessa två veckor. Tyvärr finns det lika många bra fotobakgrunder som isbjörnar på sydpolen så får verkligen jobba med bakgrundsradarn så inte alla bilder ser likadana ut i slutändan. Hamnade under vistelsen mitt i Storbritanniens presentation av sin trupp så passade på att knäppa några rutor på det.

Under tiden jag väntade på att sportbladet-Malin ska bli klar med sin text passade jag på att ta en liten tur runt i Mediacentret för att föreviga bygget. Utan tvekan det bästa lokalerna jag jobbat i, men kan ju bero på att det är byggt just för detta ändamål. Lyckades också få mina pocket wizards godkända, så nu har de ett par fina rosa klistermärken på sig och är klara att använda! Lämnade även in mina kameror på check & clean där de upptäckte ett fel med mitt 24-70mm som jag inte kände till och plockade isär hela objektivet. I detta nu inväntar de reservdelar som anländer i morgon så de kan sätta ihop det igen. Undertiden får jag självklart låna en ny D4 med tillhörande 24-70mm. Det är service det!

Det första blicken ser vid ingången till MPC, hjälpdisken.

Är man fotograf tar man sig sedan med fördel vidare till hissarna...

... De luriga hissarna som saknar knappar inuti.

Väl framme vid fotografvåningen möts man av ännu en hjälpdisk.

Och för säkerhets skull en till.

Ett litet café finns det också. Ett ställe som man tänker att man kommer besöka ofta men aldrig hinner med att besöka.

Sedan dyker man då in bland arbetsbänkarna.

Så fint uppradade med stolar, nätverkskabel, strömuttag och säkerhetsvajrar.

I hjärtat av fotovåningen hittar man också det allra heligaste. Nikons avdelning för service och utlåning av utrustning.

 Nu vet jag också hur min lilla gränd in till boendet ser ut i mörker. Helt ok ändå! Upplyst och fint. Sällskapet är jag dock inte så säker på. Mötte två killar precis utanför grinden som erbjöd både marijuana och heroin som jag snällt men bestämt tackade nej till. Fick då erbjudande om ett telefonnummer jag kunde ringa om jag skulle ångra mig, men det var ok ändå. Ska försöka leva på energibars och russin istället.