Då var man äntligen på resande fot igen. Har inte haft utomlandsluft i håret sen i september så det är kul att få åka på något nytt äventyr. Jag mjukstartar och och åker till Norge för att bevaka Gais och Häcken i Color Line Cup. Jag och GP-Marie lämnade Göteborg vid tiotiden på torsdagsmorgonen för att ta oss med bil till vår destination, Kristiansand. Vid 12-tiden kunde jag konstatera att inte mindre än tre av mina kära kollegor blivit nominerade till Årets Bild! Grattis Nils, Joel och Emil! Känns som det kommer bli en grym helg i Malmö i mars!
När vi så hade tio mil kvar till destinationen tog spolarvätskan slut. När vi hade nio mil kvar beslutar Marie att det är en väldigt lång sträcka att köra med ett lager vägsalt på rutan. Sagt och gjort, vi svängde in på första mack och köpte en dunk. Nu ska den bara överföras i bilens behållare. Då är det en fördel om man kan öppna motorhuven, vilket vi inte lyckades med. Spaken satt inte där den brukar sitta. Efter lite desperat letande från oss båda drar vi fram instruktionsboken och börjar leta. Jo då, den ska vara där den normalt brukar befinna sig.
Det enda vi hittar är någon slags kontakt som inte går att manövrera på något sätt. Tillslut hänger jag mig in under ratten med halva kroppen och spanar av hela området och ser efter en liten stund en liten röd spak som sitter mer mot mitten in under plasthöljet lite halvt dold. Nyfiken som man är drog jag snabbt i den för att se vad som skulle hända och vips klickade det till i motorhuven. Väl framme i Kristiansand blev det en snabb incheckning på hotellet innan vi intog restaurangen med en desperat uppsyn efter mat. Vi åt, kändes oss nöjda och åkte sedan till arenan för se hur det stod till med internet och liknande saker som kan förstöra ett gott humör om det strular. Det visade sig inte vara några som helst problem och vi kunde inta våra platser och bara njuta av matchen mellan de två Norska lagen i turneringen som spelades innan, citat "två av Sveriges bästa fotbollslag" skulle ta över planen. De gjorde de också, och det ena laget vann, de i vita tröjor. Nu började dock kampen mot klockan, eller snarare, pressläggningen hemma i Göteborg. Jag skickade bilder som en liten blå och Marie skrev så tangenterna glödde. Det hjälpte dock inte eftersom en trevlig Securitasvakt kom och upplyste oss om att han var tvungen att larma på i lokalen nu. Jag var färdigskickad men texten fick snabbt bakas ihop och skickas till redaktionen. En sista koll på den i bilen bara, jo då allt såg bra ut. Vi kunde nu lämna området med gott samvete.
.
.
Nu behövdes det dock mat igen. En liten fråga i receptionen på hotellet ledde oss rakt till en nattöppen deli med underbara baguetter med bland annat fetaost, soltorkade tomater och pesto. På vägen tillbaka till hotellet gick vi förbi en häst i något slags metallaktigt material. Efter förlag från den delen av vårt tvåmannasällskap som inte var mig själv var denna självklart tvungen förevigas med. Som sagt. Nu är det dock hög tid att nana här i Norge där de bygger om överallt och två hamburgare med cola kostar 506 SEK. Godnatt!
Foto: Marie Thomasson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar