Det börjar lida mot sitt slut här i London. Sista svenskbilden i tävlingssituation är tagen och in morgon väntar bara gruppbild med alla medaljörer och medaljmatcherna i rullstolsrugby, och en slutceremoni såklart. Det ryktas om att en viss grupp ska uppträda där som fick mig att jaga fatt i en biljett snabbare än blixten. Stämmer det kommer det bilder i morgon!
Det märks att alla börjar bli lite vimsiga nu efter de här veckorna. Jag började dock redan i början av veckan att strula till det. Det har precis blivit guldmedalj i bordtennis och eftersom det är helg ringer jag till bildredaktören för att se till så bilderna kommer ut snabbt även om denne inte skulle vara på plats än. Först ringer jag till en som är ledig. Provar igen och kommer till en som är hemma men som ska jobba senare. Men prova och ring till kontoret, säger han. Det är ju söndag så det är väl ingen annan där, säger jag. Jo då, eftersom det är måndag så är det folk på plats, säger han. Jag skäms, lägger på och ringer till kontoret där någon mycket riktigt svarar och tar emot bilderna.
Så nu glömmer vi det och fokuserar på dagens silvermedalj. Först ut är dock en bild som jag tog igår efter Stefan och Peters guldmatch i rullstolstennis.
Sist ut måste jag också få spy lite galla över min egen avdelning, stillbildsfotograferna. Jag brukar vara ganska flitig med att fördöma tv-fotografer som gör precis som de vill. Det brukar vara en enad front från fotografhållet mot tv och just därför smärtar det extra mycket när en stillbildsfotograf förstör för andra stillbildsfotografer. Det är en sak under sm-finaler och liknande, då är det djungelns lag som gäller. Men inte ens då hoppar man in framför någon annan för att förstöra dennes bild och ta en likadan själv. Som mannen på bilden nedan gjorde. På nått sätt lyckades han ta sig in på den knappa metern jag hade fram till sargen framför mig för att ta när Anna-Carin och Ingela kramar om varandra. Sen var han borta lika kvickt så jag hann inte ens bli förbannad innan han var försvunnen. Tilläggas ska också att jag var helt själv precis där och hade minst fem meter av fri yta åt båda håll att ställa sig jämte. Han var ett riktigt as helt enkelt! Hoppas hans dator kraschade när han lagt in bilderna och formaterat kortet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar